Hip Hop

I söndags började Agnes på en ny aktivitet på Klubben. Vi var ju lite oroliga, för vi testade redan förra året och då gick det åt skogen med musik. Hon vägrade. Jahapp, liksom.

Men skam den som ger sig.

Agnes älskar ju nämligen musik - inte bara "barnmusik" utan även pappas musik, om man säger så - och hon älskar att röra sig till den också. Så ofta hon kan. Hon kan börja spontandansa på gatan när hon hör ett skönt beat någonstans ifrån. Klart tjejen ska gå på hip hop!

I år var hon väldigt peppad. Men det var hon förra året också. Så hur gick det i år då? Hon älskade det!

Visserligen insisterade hon på att bära sin ballerinadräkt. Vi försökte få henne att ändra sig, men det var bara "nähädu!". Ja, hon säger så, vår envisa, bestämda och underbara lilla Spindelflicka.

Den svarta kvinnan i 35-årsåldern i afrikansk dräkt som leder timmen utstrålade ju inte direkt hip hop, snarare just traditionell afrikansk dans. Däremot utstrålade hon glädje, engagemang och en oerhörd vilja att lära barnen att röra sig till musik. Och det var också mer rytmik än något annat. Men vem bryr sig? Att Agnes får dansa, röra sig och ha superkul är ju ändå det viktigaste.

När Agnes kommer utspringandes ur lokalen och smajlar med hela ansiktet som är sött-rött av upphetsning och rörelse. Då vet man att det har varit riktigt bra.

Det kommer att bli kul på söndagseftermiddagarna i höst!

Inte Agnes.
Inte Agnes lärare.
Inte pappan på rymmen från gymet.
Däremot en rätt imponerande pose.