Nu vill jag direkt påpeka att det faktum att Magdalena är i Luxemburg sedan igår bara är en ren tillfällighet och att det är fullt möjligt att ha sådana här morgnar när vi alla är hemma. Faktiskt. Jag hade nog mest tur som fick förmånen att få en sådan här morgon med tjejerna. Plötsligt händer det, liksom.
Igår kväll slets jag upp ur min halvdvala i soffan av att Agnes ropade på mig. Då var klockan 23.30. Nä, hon visste inte riktigt varför hon ropade, men hon ville att jag skulle ligga bredvid henne tills hon somnade om. OK då.
Det sista hon sa innan hon sjönk in i djup sömn igen var "pappa, jag tycker du ska sova här hela natten". Gulle.
Men det gjorde jag inte. Utan jag kröp ner i vår egen säng som var alldeles tom eftersom M är i Luxemburg - som jag ju sa längre upp, remember?
Klockan 5 fick jag dock sällskap då Agnes kom nersmygandes med sina snuttefiltar i högsta hugg och gosade in sig tätt tätt intill mig. Ganska mysigt, men det är inte så lätt att somna om så där djupt och gott som man gärna vill när man har en sömnsprattlande levande värmeelement bredvid sig.
 |
| När Agnes är på gott humör på morgonen finns det knappt någon gräns för hur go och glad hon kan vara. Och det funkar åt båda hållen. Så kan man säga. |
Två timmar senare var det dags att gå upp, Agnes var på strålande humör direkt från start och när vi väl fått liv i Ellinor var även hon en go och glad tjej. Så är inte alltid fallet på morgnarna. Kan man säga.
Påklädning, frukost, undandukning, tandborstning.. you name it. Allt rullade bara på, och trots att vi gick upp rätt mycket senare än vanligt och verkligen inte stressade alls så var vi iväg i bilen nästan i vanlig tid.
 |
| Dagens outfit. Vald av Ellinor själv och approvad av högre instans, dvs denna bloggs författare. Hon bad mig speciellt nämna skorna som hon trivs väldigt bra i. |
Det säger en del om hur harmonisk morgonen var. I alla fall för de som har egna barn. Eller hur?
.JPG)
