Jag vet inte vad som var värst

När jag blickar tillbaka på eftermiddagens händelser med lite mer perspektiv kan jag inte låta bli att fundera på en grej. Vad var egentligen värst?

Att mitt bestånd av Westvleteren reducerades med 50%?

Eller att mitt prinsessplåster på handen är med Ariel?

Alla vet ju att jag föredrar de lite tuffare och coolare Tiana och Jasmine.

Alla.

Tiana.

Jasmine.

Plötsligt händer det; om träning och händer

För att väga upp förra inlägget en aning vill jag också berätta att jag ibland när jag tränar med min PT Robin använder så kallad chalk, eller krita på svenska. Det är magnesium det handlar om. Varför är nu det så bra? Nedan följer nu ett överkursstycke som man glatt kan hoppa över om man inte är väldigt intresserad av magnesium, krita eller tyngdlyftning.

"Eftersom även handsvett är halt så behöver du något som absorberar och torkar upp greppet. Den klassiska bilden av en tyngdlyftare som under stark koncentration kritar händerna innan ett lyft gör sig påmind. Kritan består av magnesiumkarbonat som är ett naturligt förekommande mineral. Kritan förbättrar inte bara greppet, utan torkar även upp huden och gör den stramare, vilket förebygger bildandet av hudveck och därmed valkar." (Saxat från muscles.se)

Tuffa grejer.

Robin som är gammal tyngdlyftare fick mig också att ta av min ring vid träning eftersom den annars skulle börja skava när jag lyfter och bär tungt. Och så på med kritan.

Fast grejen är den att den där kritan torkar ut händerna (som du om du läste överkursstycket ovan redan har förstått).

Så då måste jag ju använda handkräm för att återfukta.

Magnesium är också bra om du till exempel lätt får kramp när du tränar. Vätskebrist tänker du nu. Jo, absolut. Det är också en orsak. Men även brist på magnesium  kan göra att du får krampkänningar. Har jag hört.

Jag struntar i vad de säger

Jag tycker inte att det är omanligt att ta hand om sina händer. Jag tycker inte det.

Eller att älska Crabtree & Evelyns produkter. Så ja, självklart var vi inne i deras butik på Regent Street när vi var i London i helgen.

Egentligen skulle jag köpa tvål - eller hand wash som det kallas numera. Hand wash är för övrigt tvålfri, hur nu det går till.

Men när den vackra expediten tog tag i min hand och utbrast "oh, look at your hands" så var jag ju såld på handkräm också. Och när hon påpekade med ett som jag uppfattade lätt skälmskt skratt att den även var age defying så fanns det ju inga tvivel längre.

Och den är verkligen jättebra!

Igen - vad är "manligt"?

Det här är Alexander Karelin. En legendarisk rysk tungviktsbrottare, av en enig expertis ansedd som världens bästa grekisk-romerska brottare genom alla tider.

"Lyftkranen från Sibirien" var ett av hans många smeknamn.

Under hela sin brottningskarriär, som innefattade tio år där han inte gav ifrån sig en enda poäng, vann han 9 VM-guld, 12 EM-guld, 3 OS-guld och förlorade under densamma inte en enda match förrän han i sitt livs sista, OS-finalen 2000, stötte på en amerikan som vann guldet på poäng, 1-0. (Källa: Wikipedia)

Det var han som brukade bolla runt med vår egen 130 kilos-Tomas Johansson, om du minns. Eller så gör du det inte.

I alla fall.

Jag vill minnas ett reportage om honom som jag läste en gång. På sin fritid gillade - och gör väl fortfarande - han att lyssna på klassisk musik och att skriva dikter.

Han använder säkert också handkräm.

Taggad kille

Jorå, idag var man taggad när man kom till gymet för en timmes träning med PT-Abdallah. Den här bilden är tagen när jag precis ska börja värma upp i roddmaskinen.

Idag känner jag livet i mig.

Till mitt försvar vill jag säga att bilden liksom är tagen sådär lite i smyg. Det satt andra människor runt omkring mig och det var liksom inte läge att grimasera upp sig.

För jag var egentligen betydligt mer peppad än vad bilden antyder.

PT-Abdallah föreslog att vi någon gång skulle lägga en timme på cardio, alltså konditionsträning, för att jag skulle få lite omväxling till crosstrainer och roddmaskin. Han föreslog en timmes boxningsträning - han är ju kampsportare och självförsvarsexpert, bevars - och lovade att jag skulle vara helt slut efteråt i både armar och ben.

Jag lovade att fundera lite på det. Vad tycker du?

Så mycket bättre

På tisdag kommer vår nya diskmaskin.

Yippee. Från det att vi tog kontakt med vår mycket trevliga och sympatiska hyresvärd kommer det alltså ha tagit typ två veckor att få dit en ny.

Det är inte hyresvärdens fel. Det beror på leverantör-installatören. Någon som är förvånad? Nå, om det kan man tycka vad man vill.

Jag är bara glad att få en ny, även om jag nästan har vant mig vid handdiskande nu - det går ju rätt fort.

The old-fashioned way, liksom.

Och jag har dessutom nu hittat lösningen på torra händer-utmaningen:

Vad är en riktig man?

Då och då får jag höra att man är lite "velourig" och lite sådär halvt outtalat omanlig (typ ingen riktig man) för att man är hemma och tar det så kallade "huvudansvaret" för sina barn.

Inte sällan kommer dessa kommentarer från män som själva innehar klassiska skrivbordsyrken och som "har väldigt svårt att ta ut pappaledighet. Du vet, jobbet och så..."

Nå, det är inte meningen att jag nu ska såga de som inte gjort samma val som jag har gjort. Var och en får göra som den vill eller måste. Det är ju så. Jag dömer ingen, absolut ingen.

En mjukispappa på semester med familjen.
Notera gärna de omanliga överarmarna :-)

Men. Jag måste ändå bemöta det jag skrev överst. Bland de pappor jag umgås med som har gjort samma val som jag återfinns bland annat följande "omanliga velournissar":

• En lieutenant colonel (överstelöjtnant) från US Army,
• En engelsman som brukade jobba på oljeborrplattformar, bland annat i Iran,
• En irländsk rugbyspelande UK & Ireland University Heavyweight Boxing Champion och
• En ukrainsk före detta elitgymnast.

(Inom parentes måste jag bara säga att det är rätt svårt att toppa (rövar-)historierna från de här killarna när det är Dad's Night Out och ölen flödar.)

Det här är alltså killar med vilka jag kan diskutera barnuppfostran, få och ge tips på var man köper barnkläder och -skor, vad barnen äter för mellis, om de har hemläxor, vilka aktiviteter barnen har och hur man bäst botar diverse barnkrämpor. Bland annat.

Utöver det diskuteras också på klassiskt traditionellt grabbvis till exempel hästkrafter, sport, musik, ölsorter, uhm... hur till exempel vissa mammor ser ut och ger för intryck (det var väl fint uttryckt?) och allehanda upplevelser relaterade till samtliga nu nämnda exempel.

Så vad är egentligen manligt? Vad är en riktig man? Vilken typ av man är mest manlig? Jag vet inte. Jag bryr mig inte. Bara man är lycklig och nöjd får man vara hur man vill.

Jag är lycklig.