Uppföljaren är här!

Äntligen!

Efter succéfilmerna om Lotta på Bråkmakargatan kommer nu en fristående uppföljare. Den utspelar sig på Österlen och är helt i samma anda som Lotta-filmerna. Möt:

Agnes på Österlen.

Somliga i hushållet får inte se Lotta på Bråkmakargatan alltför ofta.
Det är inte så att hon inspireras av Lotta. Hon ÄR Lotta...
Nästan. Och jag älskar henne gränslöst.

kRITiskt läge

Utmaning:

• En ritmall
• Två döttrar
• En dotter som var lite för ivrig att färglägga. Inga namn nämnda.

Aj aj aj... Krisläge!

Lösning:

• 1 pappa
• 1 dator
• 1 scanner
• 1 bildredigeringsprogram

Pappa fixar allt.

Vardagsmagi

När man har en familjemedlem - vi kan kalla henne Spindelflickan - som tycker att det verkar som en bra idé att rita på bilen med hjälp av småsten. Inte en gång. Utan två gånger inom loppet av två veckor.

När Spindelflickan också tycker att det verkar vara en bra idé att slänga upp dörren utan att se sig för. Så att dörren "pussas med" en kantig lyktstolpskonstruktion och får två små små bucklor som minne.

Spindelflickan.
Lite extra maskerad för säkerhets skull.

När man har medtrafikanter som inte tycker det är så noga med andra människors ägodelar, bara man själv kommer kommer fram/i/ur.

När man själv tror att bilen visst får plats mellan den parkerade lastbilen och det hårda betongväggshörnet. Och det visar sig att den bara nästan fick plats.

Då är den här faktiskt ganska bra att ha:

Skrapborttagare.
Lite vardagsmagi.
Tyvärr hjälper den inte mot bucklor.

Hip Hop

I söndags började Agnes på en ny aktivitet på Klubben. Vi var ju lite oroliga, för vi testade redan förra året och då gick det åt skogen med musik. Hon vägrade. Jahapp, liksom.

Men skam den som ger sig.

Agnes älskar ju nämligen musik - inte bara "barnmusik" utan även pappas musik, om man säger så - och hon älskar att röra sig till den också. Så ofta hon kan. Hon kan börja spontandansa på gatan när hon hör ett skönt beat någonstans ifrån. Klart tjejen ska gå på hip hop!

I år var hon väldigt peppad. Men det var hon förra året också. Så hur gick det i år då? Hon älskade det!

Visserligen insisterade hon på att bära sin ballerinadräkt. Vi försökte få henne att ändra sig, men det var bara "nähädu!". Ja, hon säger så, vår envisa, bestämda och underbara lilla Spindelflicka.

Den svarta kvinnan i 35-årsåldern i afrikansk dräkt som leder timmen utstrålade ju inte direkt hip hop, snarare just traditionell afrikansk dans. Däremot utstrålade hon glädje, engagemang och en oerhörd vilja att lära barnen att röra sig till musik. Och det var också mer rytmik än något annat. Men vem bryr sig? Att Agnes får dansa, röra sig och ha superkul är ju ändå det viktigaste.

När Agnes kommer utspringandes ur lokalen och smajlar med hela ansiktet som är sött-rött av upphetsning och rörelse. Då vet man att det har varit riktigt bra.

Det kommer att bli kul på söndagseftermiddagarna i höst!

Inte Agnes.
Inte Agnes lärare.
Inte pappan på rymmen från gymet.
Däremot en rätt imponerande pose.

Braderie, eller marknad som vi säger på svenska

I helgen var det det dags igen. Marknad på vår shoppinggata, Avenue Georges Henri. Två gånger om året, en gång på våren, en gång på hösten.

På vårkanten kallas den för Sommarfest. Vad den kallas på hösten vet jag inte. Men vad jag faktiskt vet är att förutom en massa mer eller mindre roliga attraktioner för barn och stånd där man kan göra fina klipp (typ) så kan man äta sig väldigt väldigt mätt och även dricka sig väldigt väldigt ska vi säga glad. Korv. Mera korv. Sniglar. Churros. Korv. Crêpes. Hamburgare. Korv. Pommes frites. Korv. Kebab. Tapas. Öl. Vin. Starksprit. You name it.

Nu gjorde ju vi varken eller. Men föreställ er Kiviks marknad med servering av starksprit i 25-gradig värme. Sjöbo marknad. Trosa marknad. Jokkmokks marknad. Vilken annan marknad som helst i Sverige. Jag ska inte vara den som är den och jag vill inte heller vara fördomsfull, men jag kan gott tänka mig att vodkabältets ur-innevånare hade hanterat situationen lite annorlunda. Eller?

Barnen älskar naturligtvis det här. Absoluta favoriten är studsmattan. Kolla själv.

Sedan delar sig intresset litegrann. Agnes gillar ju de olika typerna av karusell, medan Ellinor är lite ambivalent. Hon är i den åldern att det fortfarande är liiite roligt med vissa av karusellerna, fast ändå liiiite pinigt att åka.

Jag offrade mig och åkte en attraktion som bara gick runt runt runt i vänstervarv med lite pucklar tillsammans med Ellinor. Den var från 6 år, så jag tänkte att det är lugnt. Jag är liksom ingen åkattraktions-freak, även om en och annan bergochdalbana kan slinka ner ibland.

Nu gick det rätt snabbt från beslut till handling, så varken jag eller Ellinor registrerade hur snabbt den där jämrans snurren gick. Väldigt snabbt, visade det sig. Och halvvägs in i åket ökade farten. Hade tänkt vara lite suave och filma när vi åkte. Som du märker finns här inget filmklipp... Det fanns ingen möjlighet att få upp iPhonen ur fickan, man bara pressades bakåt och utåt. Hej G-kraft! 

Ytterligare en sak som inte kunde lämnas därhän på marknaden var ju detta:

Facepaint!

Riktigt proffsig facepaint. Ellinor ville ha en papillon (fjäril), medan Agnes till sminkösens stora lycka och förtjusning absolut insisterade på Spiderman. Sure, fine, visst - vill ens dotter vara Spiderman så ska hon banne mig få vara det också. Och det blev ju rätt bra, visst?

Spiderman.
Riktigt proffsigt gjort och det tog också sin lilla tid.
Det var det längsta Fröken Spindelflicka satt stilla på hela helgen.

Fröken Fjäril.
Hälften är redan borttvättat.
Men visst är hon fin?