23 maj 2012

Ja, jag vet

Jodå, så är det. Denna tystnad ska inte tolkas som att bloggen har gått in i en mörk period.

Inte heller ska den tolkas som att bloggens författare gått in i en mörk period av depression och deppighet och därför inte orkar skriva.

Däremot ska tystnaden tolkas som att både bloggen och dess författare just nu är inne i en fas där det händer en massa roliga saker så där i verkliga livet och att bloggen helt enkelt inte har tid eller när tillfälle ges har tillräckligt med energi för att uppdatera. Men det kommer.

Så. Ärlighet varar längst.

Dagens tips är att bloggen fortfarande hinner med att uppdatera Facebook med jämna mellanrum.

Igår var bloggen upptagen med att vara på tennis med Ellinor.


Som framgår av bilderna hade vi verkligen jättekul!
Ber du snällt kanske vi berättar mer...

7 maj 2012

Åter till ordningen

Jag är hemma igen nu.

Jag är mycket mycket nöjd.

Jag är också mycket trött.

Vi kan väl höras senare, va?

Vi säger så.

Man blev med en väska också. Så det kan bli.

4 maj 2012

Rädd att flyga

Tänk er en person som somnar innan planet ens lämnat gaten, men som vaknar till av det lilla rycket när planet backas ut.

När han då vaknar till så tänker han att "japp då är vi på väg, nu kommer snart det där sköna accelerationsmomentet när alla hästkrafter släpps loss och man trycks bakåt i stolen."

En stund senare väcks han igen. Vilket alltså måste betyda att han somnat om. Den här gången av att pursern meddelar att serveringen strax ska påbörjas.

Han tittar ut genom fönstret och inser att planet är "airbound".

Den personen. Är han

A) inte särskilt flygrädd
B) trött
C) all of the above?

Den personen är jag.

3 maj 2012

What happens in (fill in the blank) stays in (fill in the blank)

Varje år åker jag på en så kallad grabbresa över en långhelg. "Så kallad" därför att det kanske eventuellt möjligtvis kan diskuteras huruvida det verkligen är grabbar som åker. Begreppet gubbresa har varit på tapeten men det har aldrig fått något riktigt genomslag. Age ain't nothing but a number.

Vi är ett gäng som består av gamla och halvgamla kompisar. Vissa har jag känt sedan jag var 7 år och med darrande ben hållandes mamma i handen med lätt fuktig hand klev in för den allra allra första dagen i lågstadiet.

Så här har vår turnéplan sett ut sedan jag hängde på första gången på dessa resor.
  • 2011: Riga
  • 2010: Berlin
  • 2009: Krakow
  • 2008: Prag
  • 2007: Paris
Och nu är det snart dags igen. Mycket snart. Mycket mycket snart. I år ska vi hit:

Vad gissar du?
Nu drar jag till flygplatsen! See you on the other side.

Konsten att jonglera

Igår kväll lyckades jag alldeles ensam
  • få båda tjejerna genom duschen
  • tvätta och balsamera (ja, du fattar), torka och borsta håret på båda tjejerna
  • få på dem pyjamas
  • laga mat
  • ha maten på bordet
på strax under 30 minuter. Precis som vilken traditionell mamma som helst.

Allting blir så lätt när man har att göra med två underbara, hjälpsamma och gulliga barn vid namn Ellinor och Agnes.

Så det så.

Många bollar i luften.
Det är inte jag på bilden.