Höstlovet

Ja. Jo. OK. Jag har ju lovat. Och jag ska berätta och visa bilder. Du vet ju att jag vill. Men vi gjorde faktiskt en del och jag vill att det ska bli rätt. Dessutom har jag en att göra-lista framför mig på skrivbordet som bara växer och växer och växer... Men snart.

Tills vidare får du hålla till godo med denna mysiga bild, tagen på en strand i Holland för exakt en vecka sedan. Det blåste småspik just den dagen, men vad gjorde väl det?

Strandmys. Eller är det mössan som gör det?

Lugn i stormen

Ja, jag ska uppdatera snart! Det händer så mycket att jag inte riktigt hinner med att skriva om det. Det är höstlov och mormor är här. Full fart i alla lägen från morgon till kväll!

Supernice!

Helgen - skrämmande aktivitet

Igår lördag hade vi en sån där sportig morgon. Ellinor spelade tennis, Magdalena och Agnes badade och jag körde cardio på gymet. Och så en mysig fika efteråt. Härligt!

På eftermiddagen fick jag lite "egentid" och valde då att åka till Brico - tänk Clas Ohlson möter Bauhaus möter K-Rauta, typ - och handla lite gott och blandat till hemmet för vidare putsning. Ja, vi har ju fått ommålat på bottenplanet och i trappen. Superfräscht. Men nackdelen är ju att man upptäcker nya ställen som borde - och ska - åtgärdas och bättras på.

På kvällskvisten styrde vi kosan till Restaurang Tasso för middag med vänner med anledning av att Åsa fyllt 40. En jättetrevlig kväll på en fantastisk restaurang med fullständigt underbar mat. Jag har ätit mycket mat, god mat och mycket god mat, men frågan är om inte detta ändå tar priset (mammas raggmunk möjligen undantagen).

• Förrätt: Salad with green quinoa, tiger prawns, almonds and 'bisque' sauce with 'Di Saronno'
• Varmrätt: Wild duck with orange tea from Cuba, leg smoked with Havana cigar, Chinese cabbage and carrot flan
• Dessert: Degustation of desserts.

Tänker man efter var det ju faktiskt inte helt fel ur GI-hänseende heller, bortsett från efterrätten då.

Och idag - ja, idag är det ju Halloween... Ellinor var bjuden på ett kombinerat födelsedags- och Halloweenparty hemma hos amerikanske klasskompisen Matt. Ett riktigt bra och välorganiserat kalas som inte saknade någon av ingredienserna hos ett kanonkul Halloweenparty, trick or treating hos (de förberedda och vidtalade) grannarna inräknat. Jag tror inte jag överdriver alltför mycket om jag säger att hennes godiskasse vägde nästan ett helt kilo när jag hämtade henne.

Håll balansen, håll balansen!

Hemmavid ringde det ett tag på dörren mest hela tiden. Sockerspeedade och helt okända ungar från hela grannskapet som med varierande nivå av framfusighet krävde godis. Lite småkul de första tre gångerna, men när vi stängt ytterdörren för tionde gången då en liten monsterflicka sträckte fram en säck med enbart dessa ord: C'est pour cinq personnes ("Det är för fem personer") och inget mer, så började det kännas lite tradigt.

Kalla mig gammaldags, men jag föredrar nog ändå den gamla hederliga Alla Helgons Dag, som har en något djupare och finare innebörd och betydelse.

Men barnen tycker ju att det är roligt. Och OK då, lite småkul är det väl.

Sådärja.

Happy Halloween

Visst är det ett fint Halloweenkort som Ellinor har gjort i skolan?

Nu är det höstlov! Hela nästa vecka och idag. Tror vi alla behöver lite vila, framför allt småtjejerna - det är jobbigt att gå i skolan. Och sen kommer ju alla aktiviteter och play dates på det.

På onsdag kommer mormor. Oj, vad vi längtar. Agnes frågar varje dag nu "I MORGON kommer mormor?" Inte lätt med dagar och tidsuppfattning när man längtar!

Vägarbete och fysrapport

Om trappan upp till mitt arbetsrum är blockerad av en målare som balanserar längst upp på en stege som i sin tur är placerad mitt i nämnda trappa på två trappsteg - då får man väl helt enkelt göra något annat än att sätta sig i arbetsrummet? Visst?

Vägarbete.

För övrigt. För över ett år sedan köpte jag ett par Levis 501 i storlek 36/36" eftersom mina 38/36" var aningens stora. Kunde jag ha dem? Inte ens nära. Men IGÅR provade jag dem igen. Kunde jag ha dem? YES! De är perfekta medan mina trettioåttor är jättestora!

Inte mina jeans. Men ändå.

Igår visade Abdallah (min PT) mig några nya övningar för magen. Dessa övningar inkluderar en fitnessboll och får - med Abdallahs egna ord - övningarna med TRX att verka lätta. Jo tack, jag kan bara hålla med. Jag har tränat både med och utan denna PT sedan mars/april någon gång och har kört rätt hårt med magen - viktigt för ryggen dårå. Grymma övningar som bevisligen gett resultat. Om inte min egen fysiska uppenbarelse är bevis nog kan jag nämna lite sådär i förbigående att jag numera kan göra massvis med vanliga, klassiska situps. Easy peasy lemon squeezy som Elllinor säger. Men idag är faktiskt första gången som jag har riktigt tung träningsvärk i magmusklerna! I like it!

Damhandboll äger!

Söndagen blev också en härlig dag.

Först var vi på brunch hemma hos ÅsaJensJacobSamuel tillsammans med ÅsaPaulAnnaEllen. Uj uj, så gott det var. Bananpannkakor är inte fy skam det inte! Och eftersom samtliga sex barn går i samma skola, varav de äldsta syskonen från varje familj i samma klass tyckte även de att det var en höjdartillställning. Full fart i två barngrupper, de stora och de lite mindre.

Vi kom hem lagom för att vända i dörren. Ja, Ellinor och jag. Vi valde att åka till Sint Truiden, knappt 7 mil bort för att titta på en match i Cupvinnarcupen för damer i handboll mellan lundensiska Lugi och just Sint Truiden. Min tanke med det var, förutom att det är kul med handboll, att låta Ellinor få se tjejer ägna sig åt idrott på hög nivå.

Även om det kanske var aningen för långt om du frågar Ellinor så tyckte vi båda att det var superkul. Och dessutom vann ju Lugi ganska lätt över det belgiska laget. Ett snäpp större i storlek, två snäpp hårdare och tuffare, tre snäpp snabbare och fyra snäpp bättre tränade. Ungefär så. 33-18 till Lugi talar väl sitt tydliga språk.


Här kommer ingen förbi.

 Efter matchen gick jag och Ellinor ut på planen så hon skulle få känna hur det känns att stå på en handbollsplan och få se hur stort ett handbollsmål är och så vidare.

Bäst vi stod där kom alla Lugitjejerna gåendes in på planen och slog sig ner precis bredvid oss för gemensam stretching. Så jag sa hej och presenterade oss. Och så frågade jag om jag kunde få ta kort på dem tillsammans med Ellinor. Självklart fick jag det! (Och bilden hittar du längst ner i det här inlägget!)

Jättehärliga - och underbart segerglada - tjejer allihopa som direkt vinkade till sig Ellinor, pratade med henne, ställde massa frågor och ställde henne mitt i gruppen. Om Ellinor vill börja spela handboll vill jag att hon hamnar i ett sånt lag!

Jag vet vilka jag håller på i SM. Och Cupvinnarcupen. Gissa vilka?


Glad Ellinor på läktarplats.



Ellinor varvar ner med en Fanta i baren efter fotografering.

Men hur blev gruppbilden? Jo, så här:

Lugi Damhandboll och Ellinor.

Fredagsmys! Lördagsmys!

Japp - det blev fredagsmys! Precis som jag skrev i förra inlägget åkte vi direkt från skolan till Klubben och Ellinors simskola. Agnes och jag tog det lugnt och lekte i den mindre poolen under tiden E simtränade. Som de älskar vatten båda två!

Tja, sedan åkte vi förbi Quick och hämtade med oss lite blandade hamburgare hem. Och när vi kom hem så... var mamma hemma från Paris! Jag visste om det men för barnen blev det en mysig fredagskvällsöverraskning.

Lördagen gick i samma sportiga tecken. Tillbaka till Klubben klockan 10, hela familjen. Ellinor spelade tennis, Magdalena tränade i gymet och jag och Agnes - surprise surprise - badade. Strax efter 11 sammanstrålade vi i receptionen igen, pigga och harmoniska hela gänget!

Eftermiddagen fylldes av en regnpromenad för tjejerna. Full utrustning med heltäckande regnkläder och stövlar. Nämnde jag att de älskar vatten? Jo, jag gjorde visst det. Själv höll jag mig hemma och ägnade mig åt blandad inre tjänst. som det heter.

Och sedan blev det så småningom söndag, och då....

Poolen. Den större varianten.

Svenska Brysselmän. 100% glamour. Eller?

En helt vanlig dag i en svensk Brysselmans liv. Eller?

• Eftersom M åkte till Paris tidigt i morse (hem imorgon kväll) fixade jag i ordning tjejerna. Påklädning, frukost, tandborstning, goskramar, hårborstning inklusive frisyr, ytterkläder samt en och annan nosning. Plus som vanligt transport till skolan.
• Åkte sedan och kompletteringshandlade på Delhaize.
• Rensade ur, städade samt organiserade om i kylskåpet. Det blev liksom större. Typ.
• Insåg att jag glömt bort min kiropraktortid (gott tecken!). Ringde och fick komma dit på en gång.
• Plockade undan frukostrester.
• Jobbade ideellt med en website och trollade dit lite snygga bilder och länkar kors och tvärs.
• Kokat nappar - Agnes är på väg att sluta, men de behövde ändå saneras.
• Hämtade tjejerna i skolan.
• Utbytte erfarenheter med mammorna på skolgården, förlåt - andra föräldrar menar jag nog.
• Dukat fram mellis till tjejerna.
• Dukat av mellis till tjejerna.
• Förberett middagen (inkl dukat), så det ska gå fort.
• Förberett nattning genom att lägga fram pyjamaser och tandborstar.
• Avvaktar nu middagsdags och ankomst av Gloria - jag ska på kyrkorådsmöte (hörde jag ideellt?) i kväll. Lite olyckligt att det krockade med M's Parisresa, men vad gör man? Ringer barnvakt, så klart.

Glamoröst, va? Jag är en så duktig hemmafru. Eller motsvarande.

Och i morgon ska jag köra ett cardiopass efter lämning och sen får vi se vad den dagen bjuder på i övrigt! E har simskola efter skolan och då badar jag och Agnes, sedan blir det nog hämtburgare till middag hemma framför TV'n. Hörde jag fredagsmys?

En duktig hemmafru. Typ. Topless som bonus.

Onsdagsmys

Blött. Kallt. Bryssel. Fast då och då kämpar sig solen fram och lyser upp. Heja solen!

Idag tog vi en liten shoppingrunda på lediga onsdagseftermiddagen, Världens Bästa Ellinor och jag. Det blev en tur till MaxiToys i Zaventem - alltid ett poppis utflyktsmål. Vi kollade särskilt in den stora Playmobilavdelningen. Det är E's senaste inriktning, helt OK för mig. Inte helt billigt om man tittar på de stora grejerna, men detaljrikedomen är fantastisk.

Sen blev det ju såklart fika (och lite shopping i matdelen) på IKEA som ligger strax bredvid.

Jag var ju tvungen att kompensera för förmiddagens träningspass med Abdallah, min PT. Jag vill ju inte försvinna helt, mitt midjemått har ändå minskat med 4 cm på en månad. Helt sant! Visst, det har stadigt minskat sedan jag började träna före sommaren, men det här var ett ryck! Man (jag) blir väldigt peppad att fortsätta träna!!!

En annorlunda måndag

Ellinor fick stanna hemma från skolan igår och ladda batterierna lite. Dessutom hade hon fortfarande ont i magen, om än betydligt mindre än i början av helgen.


Ett paket chipolatakorv, blipp-blipp!

Vi åkte och storhandlade, där hon var mig behjälplig med att scanna varor. Jag har för övrigt övergått till att scanna själv och på slutet gå till den alltid tomma delen av kassadiskarna som heter "self-scanning" på klingande franska. Tack vare det har jag kapat mellan 20 och 30 minuter per handling. Varför? För jag slipper stå i kö och betrakta den obegripligt och stundtals på gränsen till oacceptabelt långsamma manuella kassaprocessen.

Lördag eftermiddag efter ankomst hem från
akuten och efter att papsen varit i
leksaksaffären.

Hon lekte - och även jag - med den present hon fick av oss för hon var en sådan fantastisk liten patient i lördags. Modig, tålmodig, tapper och på gott humör, även när det gjorde lite extra ont då läkarna tryckte på magen. Hon fick en Playmobile campingbil, som hon länge har önskat sig. Hon blev superglad!

Hon tittade lite på TV, men oväntat lite. Vi myste tillsammans och fikade ordentligt både på för- och eftermiddag. Eftersom det är viktigt att hon dricker mycket serverades både chokladmjölk, svartvinbärsdryck, hallonsaft och ännu mer chokladmjölk under dagen.

Men idag är hon tillbaka i skolan igen. Pigg och go och glad!

Som jag älskar henne. Det känns lite extra tydligt i såna här lägen.

En lördag på akuten

På fredagskvällen tog vi det lugnt hemma. Ellinor klagade på magont och vi trodde nog alla lite till mans att det var en liten magsjuka som var på väg att visa sitt fula tryne. Icke så.

Under natten blev det värre med det magonda, så till den grad att jag ringde svenska sjukvårdsupplysningen, det som kallas 1177 numera har jag förstått, för att få lite råd och tips. Googlade också en hel del på magont och barn mitt i natten.

På lördagsförmiddagen bestämde vi oss för att åka till akuten på St Luc's universitetssjukhus, som ligger bara några få minuter hemifrån med bil. Vi checkade in på akuten, efter att ha tjuvkikat lite på en parkerad stor knallgul barnambulans. Komplett med små springande (is)björnar i läkarrock och andra söta djur på ambulansens sidor. Texten på bilen, utöver ordet ambulans, tror jag får bilförare att vika undan lite extra snabbt. Eller i alla fall mindre långsamt. Det står typ "akut- och intensivvård för barn" med stora tydliga bokstäver på den. Det liksom snörpte till lite i halsen när jag läste texten för Ellinor. Såna ambulanser har jag aldrig sett i Sverige.


Bra och stort sjukhus.


För att göra en lång historia kort fick vi träffa en läkare nästan på en gång, som sedan skickade vidare till en ursympatisk och snäll barnläkare. Via ytterligare en grundlig undersökning och en miljon frågor, ett urinprov och ett ultraljud - där blindtarmsinflammation uteslöts - konstaterade hon att Ellinor hade urinvägsinfektion.
Hoppla.

För att säkerställa diagnosen fick så E göra ytterligare ett urinprov. Och det ska jag säga det var inte lätt för stackars Ellinor att kissa på beställning. Det krävdes fyra glas vatten, en halv burk Coca-Cola och ett outsinligt tålamod för att till slut kunna leverera. (Den andra halvan av colan drack jag upp, under dylika omständigheter gäller inga vanliga regler, OK?)

Efter att väntat i nästan 1,5 timme på provsvaret kom läkaren och skickade hem oss. Svaret dröjde, så vi skulle ringa på måndag i stället - men E skulle börja ta antibiotika på en gång i alla fall.

När vi så ringde igår..... så var provet negativt. Inte urinvägsinfektion alltså. Nähä? Men vad är det då då? Vet inte, men hon mår mycket bättre nu. Allmäntillståndet är utmärkt och hon är tillbaka i skolan.

Fortsättning kommer att följa, medelst besök hos vår vanliga barnläkare. Aningens tröttsamt att vi i all välmening blev hemskickade innan resultatet på andra provet kommmit, kan man väl säga....

Utekväll

Igår kväll hade vi barnvakt minsann. För att kunna umgås bara hustrun och jag.

Så vi åkte till Klubben och tränade tillsammans. Jo, det är sant. Vi körde varsitt cardiopass på crosstrainermaskinerna. Och sedan åt vi middag i Klubbens restaurang. Jättemysigt!

Sådana här kvällar ska det bli fler av!

Nedanstående bild har absolut ingenting att göra med texten, men vad gör det?

"Ta kort pappa! Ta kort!"

Gilla läget

Häromdagen efter skolan var jag ute i parken under den vackra höstsolen med mina tjejer tillsammans med Ellinors bästis M, hennes två småsyrror och deras brasilianska barnflicka. Vilka uppoffringar man får göra här i livet.

Skämt åsido, jag gillar livet här. Vi har börjat åka till Stockel på lördagsförmiddagarna och handla på marknaden som hålls där då. Det brukar bli blommor, frukt, grönsaker, läcker paj till lunch och den där fantastiska franska osten som är gjord på lika delar får- och komjölk. Kött, fisk, korgstolar, oliver, pajer, asiatisk mat, belgisk mat, våfflor, korvar, kläder... you name it - it's there. Och så finns ju de vanliga affärerna runt omkring också.

Senaste gången kom vi hem med en kasse libanesisk mat från ett litet litet stånd längst ute på kanten. Det var som att handla av sin egen mamma, om du fattar. "Hej, lite falafel, tack!" Självklart, här ta en och ät på en gång, visst ÄR de goda? Hur många vill du ha? Vet du vad du ska ha för sås till, min vän? Här, jag skickar med det också. Blir det något över av den kan du blanda med vinäger så får du en jättefin salladsdressing. Underbar kvinna. Ja, som min mamma.

Jag är inte säker på att jag hade pallat med den där marknaden för sex år sedan, när vi var nyinflyttade hit. För mycket folk, för trångt i gångarna, för mycket intryck. Stressfaktor 100, speciellt när barnen är med. Men nu är det jätteroligt. Det tycker barnen också - det är aldrig långt till en nygräddad varm belgisk våffla... Och alla människor är på gott humör och verkar ha trevligt på alla möjliga sorters språk från väldigt många av jordens alla hörn.

Hörde jag smältdegel?

Redo att handla.

Just denna lördag fanns det också en
tekanna som var en hoppborg.

Smygfilmning - en ny Janne Josefsson?

Den här filmen hittade jag när jag skulle ta fram föregående film från Technopolis. Det är tagen av Agnes i måndags eftermiddag, helt utan min vetskap (vilket framgår i slutet).

I denna film avslöjar hon inte bara vad jag säger när saker och ting inte går som jag vill, hon rättar mig också. Skruva upp ljudet lite på din dator, så kommer det på slutet.

Hon har alltså tagit min iPhone, låst upp knapplåset, valt kamerafunktionen, ändrat till videoinställning och sedan tryckt på inspelningsknappen. Hon fyller 4 den 28/11.

Ellinor's moonwalking!

Här är en liten video på när Ellinor testar på hur det känns att gå på månen. Allt från igår på Technopolis. Man kan för övrigt fråga sig varför jag pratar engelska på filmen.

Technopolis

Helgen som gick blev rätt avslagen för min del beroende på mindre roliga aktiviteter i de centrala delarna av min kropp under fredagseftermiddagen och dito kväll, då verkmästaren i magen såg sig nödgad att dra i nödstoppet och skyndsamt evakuera allt innehåll genom det som normalt är ingången. Nog med detaljer kring det.

Eftersom vi var tvungna att hoppa över Ellinors simskola i fredags eftermiddag - till hennes besvikelse - på grund av ovanstående kände jag mig mycket välvilligt inställd när hon föreslog att vi skulle åka till Technopolis igår, på den lediga onsdagseftermiddagen. The Flemish Science Center, som de själva säger.

Så det gjorde vi. Först hämtade jag tjejerna plus svenska kompisen Anna i skolan och så åkte vi hem för pannkakslunch. Hoppla vad alla tjejerna var hungriga!! Efter lunch drog vi iväg till Mechelen (mellan Bryssel och Antwerpen) där stället ligger och lämnade Agnes och Gloria hemma. De var redan igång med något pyssel, så A tittade inte ens upp utan mumlade bara ett hej hej när vi gick. (Gloria är vår onsdagsbarnvakt som vi har för att jag och Ellinor ska kunna göra roliga saker ihop bara vi.)

För att göra en lång historia kort hade vi en kanoneftermiddag. Jag kan inte ens räkna upp allt tjejerna gjorde och experimenterade med, men det var mycket! Här är lite bilder:

Nämen? Var är kroppen? Tänk på den du!

Hm.. värsta såpbubblan på gång här.

Uppgift: bygg en bro. Efter bara en kort stund kom
de på att man skulle använda det du ser till vänster
på bilden för att staga upp. Sen tar man bort stöden.

Fiffigt va!

Kanske ska E bli ambulansförare när
hon blir stor

BFF

I måndags hängde Ellinors bästa kompis, tysk-irländska M, med oss hem efter skolan. De är lika gamla, är lika ljusa, lika långa, har samma storlek och verkar tycka om ungefär samma saker. Dessutom är de precis lika trevliga (vilket jag unnar mig att säga trots att jag är part i målet).

De verkar vara BFF. Best Friends Forever. Eller bästis som man kanske säger på svenska. Eller jag vet inte, de tycker i alla fall väldigt mycket om varandra och varandras sällskap.

Att se att ens barn har kompisar är en glädje som är svår att beskriva. Kompisar som uppskattar och tycker om ens barn. Kompisar som säger till sin mamma att ens barn är dess bästa vän i hela världen. Det skänker en djup och innerlig värme i själen.

Bästisar.

Belgacom

I måndags ringde en trevlig man från Belgacom och berättade att de hade upptäckt ett fel på vår digitala anslutning, alltså där telefon/internet/TV ansluter sig mot resten av världen. Kunde de komma redan denna vecka och fixa det, månntro? Visst, torsdag blir bra. Fem minuter efter avslutat samtal kom ett SMS från Belgacom som bekräftade vår date.

Jag blev väldigt överraskad över samtalet av två skäl.

• Belgacom - typ motsvarigheten till Telia i Sverige - är typ hatobjekt nummer 1 för alla som bor i Belgien, på grund av dålig service och ett allmänt arrogant sätt att bemöta sina kunder på.
• Vi hade själva inte märkt av några problem överhuvudtaget med varken telefon, TV eller internet.

 Montören skulle komma någon gång mellan 8 och 12. 09.45 ringer han och frågar om det passar att han kommer om en kvart. Självklart. Och det gjorde han också.


Hur uppfattar
DU det här
varumärket?



Supertrevlig kille som bytte en mojäng i jacket och kopplade om lite kablar i kopplingsboxen nere i källaren. Som avslutning visade han mig på sin laptop uppkopplingshastigheten både före och efter hans ingrepp. Hoppla, vilken skillnad.

Dessutom hann han med att säga att han tyckte att jag talade bra franska. Mycket bra, till och med. Bara en sån sak.

Och nu har vi plötsligt fått HD-bild på vår TV och internetuppkopplingen är näst intill vindsnabb. Heja Belgacom!

Succé!

Dagens lunch var en succé. Penne med fläskfilé-, paprika- och kokosmjölksås. Eget påhitt.

"Pappa, kan jag få mer?"
"Jag med!!!"

Då är det kul att laga mat!

God (ido)min!

Egentligen hade jag tänkt berätta om helgen som gick. Så blir det nu inte.

Agnes hade kompis Ellen hemma på play date igår efter skolan. De lekte så fint med dockor i tjejernas rum. Jag satt i rummet bredvid och pysslade med mitt.

Så hör jag tjejerna prata om "kräm". Börjar ana oråd... Går in och tittar.

Tre dockor. Två snart fyraåringar. Två tuber idominsalva. Nästan tomma.

Dockorna var däremot fullt insmorda med salva. Rejält. Tjejerna själva var kladdiga upp till armbågarna och helt idominblanka i ansiktet. Deras kläder hade idominvita ytor. Idomin i håret (fast inte mycket).

Först blev pappa arg. Sedan kunde pappa inte vara det längre för fyraåringarna var så söta med allvarliga miner och stora blå resp bruna ögon. Så det blev till att sucka och börja sanera.

Igår kväll drack pappa öl till maten, för första gången på flera veckor (för mycket kalorier, du vet). Kände att jag behövde det...

Personkult

Det börjar skapas någon form av personkult här hemma.

Ellinor säger att hon inte vill gå i skolan, för hon vill bara vara hemma med mig. Agnes vill bara vara hos mig på eftermiddagarna.

Borde jag bli elakare?

"Jag älskar dig men jag gillar också mamma och Agnes"

Redskapsgympa

Jag har hittat en ny pryl på gymet för min cardioträning. Roddmaskinen är ju lite tråkig i längden, om man säger så. Nu kör jag på crosstrainern i stället, eller the Elliptical Trainer som den tydligen också kallas.

Tar bra. Och man kan lyssna på musik samtidigt. Eurodisco från 90-talet funkar finfint.

För övrigt har jag träningsvärk idag. Vi gick hårt åt benen igår. 90 utfall med en 12-kiloskloss i varje hand (jag gick runt i gymet, härlig public display), 45 typ knäböj med samma vikt i nyporna samt en kulig TRX-övning för, just det, benen 45 ggr. Gött, även om mina ben var lite wobbly efteråt.

Kolla in Shanay här för mer info om crosstrainern:

Smoothie

Häromdagen när jag satt vid datorn kom Ellinor och stack till mig nedanstående lapp. Så jag ska veta hur man gör, hint hint.

Vi får väl ta och testa det till helgen.

Mums-mums

Nu menar jag kanske inte riktigt det där goda svenska Mums-Mums. Inte heller är detta en historia om Mums-Mums Zelmerlöv.

Nä, jag skulle bara säga att det är gott med lammfärsburgare. Som pappa har gjort.

Mums-Mums!

För övrigt finns det ju en belgisk variant till Mums-Mums, nämligen Melo-Cake. Köpes i storpack i mataffär, eller på De Baere, pâtisseriet i vårt kvarter. Det sistnämnda alternativet är aaaaaningens dyrare (ehum), men skillnaden i smak- och konsistensupplevelse är enorm. Har jag hört.

Wii Wakeboarding

Något gick väldigt fel i helgens wakeboardspelande på Wii. Frågan är om jag kommer att sova något alls i natt...

Måste slå rekordet. Måste slå rekordet. Måste slå rekordet.



Hmm...





Rekordhållaren in action

Äntligen!

Jag måste ha skött mig, barnen och hushållet bra på sistone.

Se här vad Magdalena kom hem med idag från shoppingcentret! En Nespressomaskin. Äntligen!

Som vi har pratat om att skaffa en. Och som vi har pratat om att INTE skaffa en. Samt alla nyanser där emellan. Och nu står den där, i all sin prakt.

Jag vill dock lugna alla oroliga läsare. Vår underbara Moccamaster - king of vanliga kaffebryggare - blir självklart kvar.

Pannkaka

Efter framgången med toscatårtan rullar mästerkockarna vidare mot nya mål,

Således: pannkakor till lunch! Gjorda på fullkornsmjöl inköpt på kvarnen De Graanhalm i Holland i somras.

Att serveras med äppelskivor, skinka och "en gnutta" Van Gilse äkta holländsk stroop (sirap). Nästan nyttigt ju!

Eller i alla fall inte alldeles onyttigt.

Tosca

"Mamma och Ellinor är och shoppar på lördagsförmiddagen. Struntar väl jag i, för jag bakar toscatårta med min pappa! Haha, det gör inte du-u!"

Mamma mia!

Mamma Mia, here I go again,
My my, hand 'nother tissue

Jag lär mig texter
på löpande band.

Ja, så fint sjöng Agnes (3,5) idag flera gånger, högt och tydligt, mäkta stolt över att hon minsann kan texten.

För övrigt har jag i kväll flippat ungefär 35 hamburgare, eftersom jag var grillmeister på kyrkans grillkväll. Några av dem - typ två - slank ner i min egen mage. En trevlig familjekväll!

Gissningsvis kommer jag att vakna med seriös träningsvärk i morgon bitti. Bara att bita ihop. Det är i alla fall träningsfri dag, vilket just nu känns heeeelt rätt. Men på fredag tänkte jag kicka igång dagen med lite cardio. Kanske inte helt min kopp té, men den biten ska ju också med på träningstallriken.

Träning

Nytt träningspass med PT idag. Han var inspirerad idag... Pust. Värde för pengarna var det, om man säger så.

Efter dusch chillar jag nu en stund med kaffe, vatten och proteindryck. Efter ett hårt pass är kroppen både helt tom och helt "öppen" och suger åt sig vad den kan.

Att då tillföra protein är då jättefiffigt för det behöver musklerna för att bygga upp sig. Bland annat.

Undrar om jag börjar överdriva det här lite?

Extremt social söndag

Igår var det bilfri söndag i Bryssel. I ordets rätta bemärkelse. Alltså inte bara några gator avstängda utan h-e-l-a Bryssel. Så skönt. Så tyst. Lite Reclaim the Streets goes cykel-, promenad- och familjefest.

Vi tog en cykeltur på förmiddagen bortåt Merode. Där träffade vi på SilvanaJamesMilaRoisinAlessa som vi slog följe med ner till Montgomeryrondellen. Mäktigt att se alla cyklar i den rondellen. För den som inte upplevt den kan jag säga att den är grym att komma in i och inte heller helt lätt att komma ut ur. Med bil alltså.

Med bil är det lite av djungelns lag som gäller. Efter ett tag inser man att bästa sättet att komma in i den är att hålla hög fart och framför allt att helst inte stanna helt när man ska lämna företräde. Då kan man bli stående en stund. När man sedan ska ut ur rondellen gäller det att ha lite cahonas, kolla noga i yttre backspegeln och ta för sig. Having said that, så farligt är det kanske inte men man håller med fördel koncentrationen på topp där. (Så mamma och svärmor, blev ni aningens lugnare nu?)

I alla fall. Det var en grymt kul känsla att cykla genom sagda rondell tillsammans med ett oräkneligt antal andra cyklister i alla åldrar. De enda som störde glädjen var de där idiotgängen med Riktigt Seriösa Cyklister. Du vet, halvfeta snubbar i alldeles för tajta cykeltävlingskläder som tror de är den perfekta blandningen av Lance Armstrong och Eddy Merckx och som m-å-s-t-e färdas i klunga om 50 hojar. I minst 50 km/h. Annars trillar de antagligen av. Strunt samma om det är massvis med fyraåringar som nyss lärt sig cykla någon meter ifrån dem. Och trafikregler, bah. De är ju Riktigt Seriösa Pojkar.

Nåväl, efter lunch cyklade vi hem igen, enbart för att nästan omedelbart gå över på fika till grannen, en nyinflyttad svensk-brittisk familj med två småtjejer. Mycket trevligt och kul att lära känna nya grannar och lekkompisar.

Avenue Brand Whitlock. Don't try this at home.
I alla fall inte i rusningstrafik. Inte annars heller.
Om det inte är bilfri söndag.

Och det slutar ju inte där. Efter fikat cyklade M och Agnes iväg till Klubben för den sistnämndas Mini Hip-Hop. Inte heller denna gång ville Agnes gå in. Hade dottern varit häst hade hon fått tre fel för vägran. Nu struntar vi Hip Hopen och ser till att få inbetalade stålars överförda till credit i baren eller nåt. Så får vi se när hon vill göra något annat.

Detta skedde medan jag och Ellinor cyklade iväg hem till hennes kompis Mila (som vi alltså redan träffat på förmiddagen) för att tjejerna skulle få leka mer. Väl där blev jag av den irländske familjefadern utlockad till den lokala puben 50 m bort på gatan. Stället i fråga hade helt flyttat ut på gatan, komplett med ölservering, grill, partytält med bord och stolar och ett stort hoppslott (ursäkta en utlandssvensk, bouncing castle på engelska).

Så najs. Den irländske familjefadern - hustrun och barnen kom också strax efter - presenterade mig högljutt för sina polare och polarinnor med familjer som redan var där, de flesta glada irländare men också en och annan amerikan och tysk med ett this is Gunnar from Sweden. Och så tittade alla på mig. Jag kände att jag var tvungen att säga nåt smart, så jag jag vinkade och sa "Hello, I'm Sveeeedish" med extremt överdriven svensk accent. Tystnad i 1, 5 sekund - jobbigt jobbigt - sen bröt alla ut i totalt gapskratt. "HEY GUNNAR! Nice to meet you - grab a chair!!!" Phew... Så var man helt plötsligt med i gänget. Så lätt det kan vara ibland!

Städad gatufest för familjer.

Ja, så där satt man och drack öl (för att lugna alla oroliga kan jag meddela att det inte var fler än två, och inte bängelstarka trappister) mitt på gatan i Bryssel på blanka söndagseftermiddagen. De vuxna umgicks huller om buller och hade trevligt, barnen hoppade i hoppborgen (JA, hoppborg - så heter det på svenska!!), cyklade fram och tillbaka på gatan eller bara sprang omkring runt borden. Läckert!

Ja, och till slut blev det dags att cykla hem igen för söndagsmiddag hemmavid. Perfekt avslut på en härlig dag!

Fler bilfria söndagar åt folket! En gång i månaden? Fyra gånger om året? EN om året är i alla fall för lite.

TRX

Jag har förstått att somliga undrar vad TRX - som nämndes tidigare - är för något. Jo, det är en träningsform som någon fiffig och halvsadistisk individ kommit på.

Men det är kul. Och jobbigt. Och kul.

Ägna drygt två minuter av ditt liv och titta på nedanstående. Somliga i min nära släkt [Hej Sofia] har en TRX installerad hemma. Det är rock'n'roll!

Framgång!

Joråsåatt... Inte utan en viss stolthet och förmodligen också helt utan blygsamhet kan jag nu meddela att vi numera övergått till digital TV med två dekodrar (två TV-apparater = två dekodrar). Allt installerat på första försöket av yours truly.

Samtidigt fick vi också det sex år gamla modemet utbytt mot ett nytt, vilket verkligen behövdes. Nu kanske jag inte behöver starta om modemet ett par gånger varje dag. Och uppkopplingen blev mycket snabbare!

Yay!

Let's get ready to rumble

Efter ett timslångt och stenhårt träningspass med min PT som bland annat innehöll fyra olika TRX-övningar har jag nu återhämtat mig.

Jag mår toppen efter pastalunch, liten proteinshake och en Superfruit Smoothie.

Nu är det dags att kasta sig över dagens andra utmaning, den digitala.

Jalla jalla!

Just idag är jag stark

Idag. Idag ska det ske. Övergången till digitalvärlden hemma.

Efter en synnerligen harmonisk morgon känner jag mig laddad nog att ta tag i det.

Ska bara träna med Abdallah, den personlige tränaren först. Önska mig lycka till. Med båda aktiviteterna.

På bar gärning

Med hjälp av lilla kökspallen tar man sig lätt upp på bänken och får åtkomst till godishyllan.
Hon hade t o m förberett med två skålar till sig och Ellinor. Du ser dem på bilden.

Synd bara att det prasslade liiite för mycket så pappa hörde.

Och ja, jag tycker också att fötterna är läskigt nära kanten.

En lugn dag i en hemmapappas liv

• Lämnar kidsen i skolan strax före 9, senare än planerat eftersom A har lite ont i magen. Som dock går över.
• Åker via bankomaten till kiropraktorn, hamnar i bilkö vid Montgomeryrondellen. Inte att leka med. Kommer precis i tid.
• Hemma igen 10.15. Med en kopp kaffe i handen sätter jag mig vid datorn för att skicka några mails.
• Eftersom en hårddisk behöver inkonsekvenskontrolleras tar det längre tid än vanligt att starta, så jag skickar mailen via iPhone i stället.
• 10.40 iväg till skolan för Tea Party med massvis med småkakor, tårtor och muffins (nej, jag åt inte av allt, bara nån liten kaka. Faktiskt.) i Children's House (Agnes ålderskategori). En social pryl för att föräldrar, barn och lärare ska träffas och prata lite - arrangeras alltid i början av höstterminen. Minglar och känner mig otippat trevlig. Hoppas de andra tyckte det också. Kul att prata lite med folk man annars mest bara säger hej, hur är det och hej då till.
• Lämnar skolan med både Ellinor och Agnes (onsdag = kort dag) kl. 12.15.
• Klockan 13 står lunchen på bordet hemma, chipolatakorv åt alla. Kanongott, även om Agnes inte äter mycket alls. Kan det ha något att göra med småkakorna, tårtorna och muffinsen tidigare? Skulle tro det.
• Klockan 14 sticker jag och Ellinor till kyrkan för socialt umgänge. Medan hon pysslar och har jättekul med sina kompisar ägnar jag en timme åt att försöka fixa den trådlösa uppkopplingen på en PC, förgäves.
• Vi tar en fika vid 16-tiden med andra barn och vuxna, lämnar kyrkan vid 16.50, kör då samtidigt hem Carin och hennes tre barn i vår stora bil och kommer därför hem liiiite sent till Agnes och Gloria, som dock inte tar illa upp. Hemma 17.30. Skönt.
• Barnen behöver mat. Nu. Bråttom. Ädelostfullkornspasta med skinka. Mums für alle! Och snabbt gjort.
• Just när vi ätit klart kommer Magdalena hem. Vips står en rykande het pastaportion framdukad åt henne också.

Och så heter det pappaledig...

Det digitala hemmet - jag vill, jag kan, jag ska!

Dags att byta till digitalt. Telefon, internet och TV.

"Nej, vi behöver inte en installatör från Belgacom. Det fixar min man." Sa min hustru sedan 13 år när vi beställde uppgradering.

Igår kom en leverans med bud och på fredag från 18.00 är vi 'all digital, baby'!

I alla fall i teorin...

Smältdegel

Till min stora lycka upptäckte jag häromdagen att det har öppnat en polsk mataffär inte långt från oss. Så nu kanske det kan vankas Zywiec här hemma, varför inte med en någon lagom kryddig polsk korv till.

Bild från Grabbresan 2009
som gick till Krakow.

Till middag i lördags tänkte vi äta libanesiskt, men si det gick inte. Vi ringde för sent för att beställa avhämtning. I stället blev det indisk hämtmat.

Kanske ska jag gå förbi den portugisiska delikatessaffären i morgon för att köpa några av de där läckra efterrättsbakelserna jag nu har glömt namnet på?

När ska vi till äntligen komma iväg till den där kambodjanska restaurangen runt hörnet? Eller fina italienaren strax bredvid? Det var länge sen vi köpte hem från kina/thai-take awayen, ska vi inte...?

Nej, nu vet jag. Det franska brasseriet. Eller vår favvekvarterskrog med belgisk mat? Ska vi bara ta pizza? klassisk eller pan?

Allt på promenadavstånd. Jag älskar att bo här. Vilken smältdegel!

Mer ballongtrauma

När man släpper sin heliumfyllda ballong precis när man lämnar köket för att gå in i nästa rum kan det gå så här. Och det gjorde det. Ellinor hanterade dock denna incident betydligt bättre än vad Agnes hanterade sin motsvarande ballongrelaterade händelse, beroende på en massa saker.

Braderie

I helgen var det braderie på vår närmaste shoppinggata. Marknad alltså. Den infaller en gång på våren - för att fira vårens ankomst - och en gång i september. Oklart vad man firar i september, men firar något gör man säkert.

Vi snackar en massa stånd där man kan skjuta luftgevär, fiska ankor, kasta bollar, handla sniglar (jodå), pommes frites, hamburgare, churros, boudins (både med och utan blod), bitterballen och andra läckerheter. Ja, och sen finns det också ett gäng åkattraktioner på korsen och tvärsen för barnen.

Affärsinnehavarna längs gatan flyttar ut sina varor och försöker prångla ut så mycket det går, de också. Folkfest!

Gissa vad oddsen var att hålla barnen därifrån? Noll.

Men det var kul! Tidigare - när barnen var lite mindre - slutade det ofta och gärna med gråt och tandagnisslan. Så icke denna gång. Alla var så nöjda och glada, trots en liten ballongincident som lärde Agnes att när mamma och pappa säger att man måste hålla i sin heliumfyllda ballong för annars försvinner den så menar mamma och pappa det. Faktiskt.

Men tack vare Den Fina Parfymaffären löste sig allt och hon fick en ny cool svart ballong och en klubba var till sig och storasyster som grädde på moset.



Glada tjejer.



När E blir större vill hon ha motorcykel. Fast först
vill hon ha hål i öronen.



Nästa gång blir det baklängesvolt.