21 december 2011

Teacher's pet

När jag var 10 bakade min mamma en sockerkaka till min syslöjdslärare i syfte att göra henne vänligare inställd till mig.

Det blev hon också.

Bland annat kunde jag nämligen aldrig riktigt lära mig hur man vänder när man stickar. Vilket måste ha varit mycket upprörande för en syslöjdslärare på 70-talet. Därav sockerkakstricket.

Eller var det när man virkar? Nåja, det gick ju bra ändå. Trots att jag fortfarande inte verkar ha lärt mig...

Igår var det sista dagen på skolterminen. Tjejernas lärare fick varsin liten... sockerkaka av oss.

Närå, bara skojade. Men en liten hyacintskapelse var fick dem faktiskt, Charlotte, Caroline, Chris, Laurence, Jessica, Pascal och Eid. Ja, musikläraren Ozzy skulle självklart också ha fått en, men han var inte där igår.

Inte för att de ska bli vänligare inställda mot våra barn. Utan för att de är underbara och gör ett alldeles fantastiskt jobb. Det kändes självklart för oss att visa vår tacksamhet.

Tänk om alla människor hade samma härliga glöd och engagemang som det gänget har. Varje dag.

Då skulle nog världen se lite annorlunda ut.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar