Mina barn är 8 och snart 5 år gamla. De har båda två lärt sig att se sig för innan de öppnar sina respektive bildörrar. Den minsta lärde sig det den hårda vägen bara förra veckan. Hon öppnade dörren utan att kolla och vips så satt där två minibucklor på höger bakdörr eftersom dörren träffade en väldigt hård lyktstolpe.
Är det för mycket begärt att du som - i alla fall gissningsvis - innehar körkort då kollar lite innan du s-l-ä-n-g-e-r upp din förardörr? I synnerhet om du faktiskt ska kliva ur din bil på en väldigt trafikerad och trång gata?
Du hade tur, det ska du ha klart för dig. Varför då? Jo, för att jag inte körde så fort. Jag hann tvärnita så det stod härliga till. "Hastigheten ska städsamt anpassas till varje rådande..." etc etc som min pappa - polisen - alltid predikade. Det betyder att man ska anpassa farten efter rådande trafiksituation så att man hinner reagera om något händer. Vilket jag lyckligtvis gjorde i alla fall den här gången. Så det är bara mig - och möjligtvis min pappa - du ska tacka för att du inte har en bil utan förardörr just nu.
Men. Du ska också vara tacksam för att det var jag som kom där och inte tjejen på cykel jag passerade några sekunder tidigare. Då hade både hennes dag och din dag tagit en väldigt tråkig vändning.
Och knytnävskänslan som träffade mig i magen när jag blev både rädd och överraskad är ingenting mot vad tjejen på hojen skulle ha upplevt om det hade varit hon som kommit där, så ja - hellre min bil och min rädsla än hennes olycka. Jag överlever. Hon hade kanske inte gjort det.
Alla gör vi våra misstag. Inte minst jag själv. Men ändå.
Pucko.
 |
| Inte denna bil. Jag vet faktiskt inte vad det var för färg - så rädd blev jag. Men den var inte svart. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar