28 december 2011

Poesihörna, tema jul

Jaha. Ett steg till har tagits - jag ämnar nu offentliggöra min poesi. Eller rimmarförmåga. Eller bristande dito förmåga.

I min familj (Demnert-familjen) har vi en tradition. Den går ut på att alla familjer i släkten rimmar ihop varsitt långt julrim på julafton, som vi sedan skickar till varandra. Traditionen kommer från början från Magdalenas sida och när vi märkte hur kul de hade det, så ville inte vi vara sämre.

Här är till exempel Sofias rim. (Bli inte rädd för hundarna, de är jättefina.)

"Kan du fatta dig kort? Jag vill gärna hålla linjen öppen ifall
de vill lämna förhandsbesked på nästa års Nobelpris i litteratur."
Nu vet ju inte jag hur det går till i de övriga familjerna i familjen (!), men i just vår familj just i år var det jag - som i endast jag - som fick hålla Bryssel-falangens flagga högt. Så här blev det, och det sammanfattar vårt julfirande ganska väl, tror jag:


Nu är julafton faktiskt slut
och vi är med rim sisten ut

Beräkning och förslagenhet frågar du
Helt fel, vi har inte haft tid förrän nu

Man sparar det bästa till sist
En enkel men så sann list

I Bryssel snön ligger alldeles vit
Baskoja, den har inte hittat hit

Idag har vi haft det helt härligt
Ätit o druckit det som e oumbärligt

Vörtbrödet i år var bakat på plats
Vi skulle nog gjort en dubbel sats

Skogaholm Vört – stick och brinn
Vi alla ingredienser lyckades finn

Receptet var såklart det samma
Du vet – det vanliga från goa mamma

Fast mamma – vi bytte ut din Porter
Det finns ju så många belgiska sorter

Sofias bloggtips om Leilas julchoklad
Gjorde också det alla så glad

Fast vår var helt befriad från nötter
Av det den nog blev ännu mer sötter

Belgisk choklad vi använde såklart
Det fattade du ju ganska snart

Tomten har idag varit everywhere
Och naturligtvis såklart även här

Vår tomte pratade Queen’s English minsann
Orden helt utan problem han fann

Efteråt Agnes glatt sa ”det var ju Moiras pappa from across the street”
Suck och stön, precis just det som vi ville undvika helt med flit

Men vad göra med barn så intelligenta
Nästa år vi får kanske ta en tomtejänta

Dagen inleddes med Skype till gata Banér
Så härligt, så mysigt – man vill bara se er mer

Det gäller förresten alla som detta berör
Vi önskar vi kunde ses oftare än vi gör

Men nu är det som det är
Kom ihåg att vi håller er alla kär

Klockan är nu över midnatt allaredan
Vi borde nog ha sovit för länge sedan

Men vi vill dra ut på det hela så mycket det går
Till nästa gång det ju dröjer ett helt år

Och rimkampen på julafton vi kanske redan förlorat har
Vem bryr sig – vi fick ihop ett långt och inspirerat svar

Kanske ett spel för det så kallade galleriet
Men vi ville faktiskt plocka fram finliret

Precis som Jason Diakité
Vi ville också oss bete

För detta vi ödmjukt kanske bör säga förlåt
Men det skedde faktiskt utan ont uppsåt

Nu är det dags att krypa ner i snarkofagen
Imorgon är det dags att igen fånga dagen

Då ska här så att säga carpas diem
Först blir det juldagsmässa för alla fem

Nej, det blir ingen juleotta
Vi får ju ta det med måtta

Nu rimmet lider mot sitt slut
Vi har bränt vårt bästa krut

God Jul från oss i Europas huvudstad
Hoppas ni orkade läsa till sista rad

Vi önskar er också givetvis ett Gott Nytt nästa År
Kramar från Agnes, Magdalena, Karin, Gunnar & Ellinor

En historia i juletid

Nu undrar du kanske hur vår jul var. Låt mig säga så här. Den var jättebra, tackar som frågar. Så bra att blogga kändes... sekundärt.

Allt det som är viktigt på julbordet fanns där (och lite till), sällskapet var utomordentligt trevligt, tomten tittade förbi, hade med sig fina grejer och vi var på juldagsmässa.

Precis som det ska vara.

Här är några bilder för att stilla din nyfikenhet en aning. Det är väl inte helt omöjligt att det kommer mer inom den närmaste tiden. Just nu får du hålla tillgodo med detta. Hoppas det är OK för dig med.

Jullunchen med stort J.

Julbord kräva dessa drycker.

Lyckliga och harmoniska.

Lyckliga och harmoniska.

En glad Agnes som skickar tack till farmor
för det roliga "Vem är det?"-spelet
(som det heter på svenska).

En glad Ellinor som skickar tack till farmor
för det fina Human Torso Set hon fick.
Den tas isär och sätts ihop snabbare och snabbare!

Snapshot.
Det här är dock inte den tomte som besökte oss.


Om mamma inte kan komma till Bryssel får Bryssel göra vörtlimporna själv

Så här dårå. En jul utan mammas vörtlimpa är ingen riktig jul. Och eftersom mamma inte kunde komma till Bryssel i år genomgick jag några dagar före jul en inre kris.

Jag hade varit i svenska matshoppen och kommit hem med djupfryst Skogaholm Vörtlimpa. Så satt jag i köket och snurrade lite tankspritt på de färdigskivade limporna. För vem vill ha massproducerat bröd när man vet hur the real deal smakar?

Denna kris varade i säkert 15 sekunder innan jag ringde mamma och bad om receptet på sagda vörtbröd.

Efter ytterligare en uttryckning till svenskbutiken för att införskaffa svensk jäst (ja, den är lite annorlunda mot den belgiska. Inte mycket, men här togs inga chanser), rågsikt (finns säkert en belgisk modell av det också, men jag har redan kört i diket för många gånger runt den belgiska mjölhyllan), kryddnejlika samt lite mer julmust.

Receptet är från 1973 och ingredienserna  till denna sats om fyra limpor kostade då 15-16 kronor totalt. Wow.

Och för att det ska gå lite fortare (som det brukar heta i matlagningsprogram)(och för att bespara känsliga läsare bilder på hur degsörjan såg ut innan mjölet blandades i) visas här slutresultatet.

Ja, jag är stolt som en örn över brödet.
Slutresultatet blev mycket lyckat. Det bästa är att alla i familjen fullständigt älskar min mammas vörtlimpor. Och de här blev precis lika goda. Fast bara nästan.

Originalet kan ingen slå.

Några minuter senare.

23 december 2011

Vår julskinka...

...har inte rymt. Däremot är den nu både ugnsstekt och griljerad efter konstens alla regler.

Det var lite orolig stämning i köket ett tag. Den var väldigt salt när den kom ut första gången ur ugnen.

Men det ordnade upp sig. Nu är den jättesmaskig!

Själv tar jag inte åt mig någon som helst ära för detta. Jag var ute och handlade julklappar när allt detta hände.

Det var Magdalena som såg till att vår skinka blev en kulskinka och inte en fulskinka.

För att citera Madickens granne när han talar om sin hustru: "Åh, den kvinnan älskar jag!"

Plötsligt händer det

Nu är vi på gång med skinkan. Vi ses på andra sidan.

Om sådär 3-4 timmar.

22 december 2011

God Jul med länk och allt!

Jo, jag vet.

Jag har en attgöra-lista som är längre än Agnes och Ellinors önskelistor sammanlagda. Men ändå kunde jag inte låta bli att göra denna julhälsning från mig till just... dig!

Klicka nu raskt här för att komma till själva julhälsningen...

God Jul!

God Jul!


21 december 2011

Teacher's pet

När jag var 10 bakade min mamma en sockerkaka till min syslöjdslärare i syfte att göra henne vänligare inställd till mig.

Det blev hon också.

Bland annat kunde jag nämligen aldrig riktigt lära mig hur man vänder när man stickar. Vilket måste ha varit mycket upprörande för en syslöjdslärare på 70-talet. Därav sockerkakstricket.

Eller var det när man virkar? Nåja, det gick ju bra ändå. Trots att jag fortfarande inte verkar ha lärt mig...

Igår var det sista dagen på skolterminen. Tjejernas lärare fick varsin liten... sockerkaka av oss.

Närå, bara skojade. Men en liten hyacintskapelse var fick dem faktiskt, Charlotte, Caroline, Chris, Laurence, Jessica, Pascal och Eid. Ja, musikläraren Ozzy skulle självklart också ha fått en, men han var inte där igår.

Inte för att de ska bli vänligare inställda mot våra barn. Utan för att de är underbara och gör ett alldeles fantastiskt jobb. Det kändes självklart för oss att visa vår tacksamhet.

Tänk om alla människor hade samma härliga glöd och engagemang som det gänget har. Varje dag.

Då skulle nog världen se lite annorlunda ut.