Minnesnotering

Med anledning av föregående inlägg: Lås alltid datorn när du lämnar den.

Alltid. I alla fall när barnen är hemma.

Detta gäller från och med nu.

Att hennes namn figurerar i förra inlägget kan ej anses utgöra fällande
bevis för att det är Agnes som är den skyldiga. Nänä, men ändå.

Agnes Mammmmmmmaaaaaaaaa

Jättenära

Nu var det faktiskt nära. Jättenära.

Fast sen kom jag på att jag måste laga lunch till tjejerna. De har påsklov från och med idag.

Alltid är det nåt.

Den dynamiska duon. Som fastnade på bild. Samtidigt.
Plötsligt händer det.

Nämenassåjomenbergis alltså

Vi kan ju faktiskt inte fortsätta så här. Det är sällsynt dålig frekvens på den här bloggen.

Väldigt dålig förebild för yngre bloggare och så. Jag borde ju faktiskt veta bättre.

Som tröst kan jag ju i alla fall meddela att jag faktiskt har ett gäng sköna bilder, filmer och textidéer kommandes bloggens väg.

Hav tålamod med mig.

Det blir bättre snart.

Här är några bilder på Familjen Snygg från i lördags. Typ.

Mer om söndagsfrukosten

Stärkt av den första klunken kaffe i morse (se tidigare inlägg) överraskade jag tjejerna med att göra amerikanska pannkakor i plättform till frukost.

Jag antar förresten att det då var amerikanska plättar jag gjorde?

I alla fall - det föll i väldigt god jord hos mina tjejer - alla tre - och det var bara tur att jag lyckades rädda undan några åt mig själv.

Mums.

Dynamitdryck

Afrikanskt kaffe. Direktimporterat från Kenya av en av hustruns kollegor som bott i just Kenya.

Enligt uppgift är det så att har man en gång fått smak för afrikanskt kaffe framstår allt annat som lite blaskigt.

Så vi testade idag som morgonkaffe. Oj, vilken fantastisk dryck - supergott med en helt annan arom än det mesta annat jag testat i kaffeväg.

Gevalia Mörkrost är lite som att jag skulle tävla mot Wilson Kipketer i löpning. Inte. Ens. Nära.

Och koffeinkicken då. Ungefär fem sekunder efter varje svald klunk susade det till lite i skallen, och jag tror faktiskt hjärtat flimrade till litegrann också.

Nu ska jag ut och springa runt huset 400 gånger.

Då var det klart!

Efter examen idag är jag nu diplomerad Professionell Coach enligt internationell standard av ICF (International Coach Federation)!

Vilket till viss del kan förklara de senaste veckornas radiotystnad här på bloggen.

Efter avklarad examen inför två förrättare belönade jag mig själv. Köpte jag en iPad? Köpte jag en iPhone? Köpte jag någon annan kul gadget?

Jag köpte nya träningskläder från Nike och en deckare. Sån är jag.

Och i kväll blir det diplomering med efterföljande middag.

Jag väljer att se det inte i första hand som en avslutning på kursen. Jag väljer att se det som startskottet på någonting nytt!

Nu kör vi!

The sky is the limit.